OBS!ny bloggadress

Nu har jag bytt bloggasida...vet inte varför, men lite variation förnöjer säger dem..

Här e den nya bloggen: http://www.blogg1985.blogspot.com/

Enjoy!

Bättre sent än aldrig..

Jag är riktigt dålig på att uppdatera bloggen, men bloggar bara när jag känner att jag har nått vettigt/roligt/tråkigt/något-som-egentligen-är-helt-ointressant-men-måste-skriva-om-det-ändå inlägg..

Idag kommer det sistnämnda.
På senaste tiden har det gått upp och ner för mig. Mestadels har det varit bra saker då jag mått riktigt bra och fått mer kontroll på min depression. Vilket känns otroligt skönt. Jag har även fått energi så jag har bestämt att verkligen satsa på skolan det sista halvåret, sen kanske, men bättre sent än aldrig säger jag då. Så nu har jag suttit både fredag och hela lördagen och pluggat och planerat. Jag har även (Äntligen) tagit upp kontakten med min bästa kompis Malin och så ska det förbli! Innan har jag inte orkat, inte vetat vad vi ska prata om, inte haft energi nog att gå igenom allt som hänt det senaste halvåret. Och även om vi inte pratat på jätte länge så var det precis som vi träffades igår och munnarna gick i ett. Underbart med sådan vänskap som alltid är densamma oavsett hur lång tid det går emellan..

Vissa tråkiga saker har hänt men det vill jag inte skriva om här, dessutom har det löst sig så det är inget att hänga upp sig på. Det som har hänt tillhör det förflutna och det är bättre att blicka framåt, och se det positiva som förhoppningsvis kommer gynna framtiden.

Jag o min älskling har det jätte bra tillsammans och jag älskar honom mer och mer för varje dag som går. Igår satt vi o spelade buzz och när jag tittade på honom så kände jag sån kärlek att jag höll på att börja gråta. Den här killen gör mig så otroligt lycklig och jag är så glad att jag fann honom. Han är den bästa man någonsin kan önska sig. Han är så vacker och har ett hjärta av guld.

Nu är det dags att sova innan man ska ut o jobba.

Xoxo
K

Kontorsrummet, check!

Idag har jag (efter halva dagen) varit extremt aktiv, även om jag e sjuk så fick jag mycket gjort. Ringde massa samtal som jag varit tvungen att göra ett tag. Och sen satte jag igång och städade "kontorsrummet" som Christian kallar det. Har verkligen sett förjävligt ut sen Fredrik flyttade ut( o det är mestadels mitt fel, men sssch om det). Mina skolböcker och 70 miljarder papper låg överallt, julklappskartonger låg över hela golvet, lite verktyg och verktygslådor låg i hörnet, kläder låg på skrivbordet osv. Men jag fick ordning på allt och det blev riktigt mysigt. Christian blev helt överlycklig när han kom hem, tog ju bara sådär 6 månader innan någon tog tag i det. Tur att han har en så bra flickvän då.

Nu har jag precis gjort klart min hemläxa jag fick inför min andra terapisession ja ska på imorgon. Vad jag måste tänka på.Helt otroligt hur bra det var. Man fick själv skriva ner hur mina problem såg ut idag, definiera och precisera hur det är problem för mig osv. Och sedan sätta upp egna mål. Det gav mig väldigt mycket då man ser på det på ett helt annat sätt, ska bli spännande o se vad min terapuet säger imorgon. Hon är helt kanon och jag tror detta kommer bli riktigt bra.

Jag tänkte på massa roliga saker jag skulle blogga om förut men nu är det som bortblåst, typiskt..

Får se om jag kommer på det senare.

Åh just det, jag kom på igår att jag o min älskling kunde bila ner till Kroatien i sommar, det tyckte han lät jätte bra. Guuud så mysigt. Plus att min bästa kompis Malin o hennes Jonas kanske också ska med. Bästa någonsin!

Puss o hej Leverpastej!

Xoxo
K



hemtenta

Nu har jag precis skickat in min hemtenta i excel. Fy vad jobbig den var, och det slutade med att jag satt o stampade i golvet o ååahde över att det inte gjorde som jag ville. Till slut gav jag upp o skickade in den..

Sen hade jag o Christian tävling om vem som hade högst kroppstemperatur..Jag förlorade med 35 grader mot 36,5.. Attans..

Igår fick jag reda på att jag klarat min omtenta i ekonomistyrning. Helt underbart. Så om allt går som det ska så får jag min examen på min födelsedag den 17 juni 2009.

Nu är jag hungrig.

Xoxo
K

terapi

Nytt år, nya tider och nya löften. Ja ni känner nog igen det där med att man ska bli en så mycket bättre människa när nya året infaller. Men blir det något av det? Oftast inte. Mitt förra  nyårslöfte gick i kras. Men jag tar revansch och har det som nyårslöfte igen. Jag är ingen sån människa som måste ha ett nyårslöfte, jag har det bara som en rolig grej så får man se om man lyckas. Vad mitt nyårslöfte är att jag ska skriva klart min bok och publicera den. Det jag väntat på är inspiritation och det har jag fått nu, så vem vet, lyckas jag eller lyckas jag inte? Det får man se vid årskiftet 2009/2010.spännande..


Vad jag har märkt på sista tiden är att det är lite av en tabu att prata om att man mår dåligt. Jag har varit på botten ett antal gånger, men alltid lyckats ta mig upp och ibland även till toppen. Det är då jag inser hur värdefullt varje steg man tar är. Hur mycket man har att leva för. Jag erkänner att jag lider av depression, och då menar jag lider..Men det gör mig inte till en sämre människa. Det är inget någon kan rå för, att man mår dåligt har sina orsaker. Och jag vet min. Men det finns folk som mår dåligt utan att egentligen ha någon anledning, men som sagt, det är inget man kan rå för.
Men nu har jag äntligen börjat i terapi, fasade för det innan eftersom det var något nytt, en förändring skulle ske.. Skulle jag vara tvungen att riva upp allt igen som jag omsorgsfullt byggt upp en mur framför? Skulle jag må ännu mera dåligt för att alla känslor, alla tankar kommer tillbaka? Mycket tankar inför första sessionen. Men väl där kände jag en sån trygghet. Min terapuet var helt toppen. Hon satt och lyssnade ställde frågor och gav mig svar som jag grubblat på så länge. Och ena svaret hon gav mig var, vad hade du kunnat göra annorlunda? Då jag tänkte efter och gav svaret, ingenting.. Precis, jag hade inte kunnat göra något annorlunda, det va hans tid, hans tur att lämna jorden och komma till ett bättre ställe, där han inte har ont. Så med det i tanken så släppte mycket inom mig. Jag kände mig äntligen fri.

Jag menar inte att jag är helt "frisk" från depressionen men det är ett enormt stort steg på vägen och jag tror att detta kommer gå bra. Att jag äntligen kan blicka framåt istället för att tänka på det förflutna. Att fortsätta med mitt liv och nå dem målen jag strävar efter.

Bearbetning är en lång process och ett steg i rätt riktning var något jag verkligen behövde..

Xoxo
K

RSS 2.0